Gustafsson

Jag tror att Örnsköldsvik har blivit smittat av något sorts syndrom. De börjar med att Modo inte kan ta sig i kregen och vinna några matcher. Egentligen bryr jag mig inte särskilt mycket om det och skulle inte haf ten aning om att de hade förlorat om jag inte hört det av en massa människor. Tyvärr så verkar vi också blivit smittade av detta omtalade syndrom som har gjort att även vi har förlorat de tre senaste matcherna.

Trots att Modo förlorar hela tiden och folk som har bevittnat deras senaste matcher har sagt att de minst sagt har sett bedrövligt ut så ska jag på min träningslediga måndag befinna mig i Swedbank arena ikväll. Modo tar emot Skellefteå och den stora anledningen till varför jag går dit är för att jag ska få sitta i en loge och få mat =) smarrigt, smarrigt. Ett plus är också att de möter Skellefteå för då får jag se kusin vitamin (Anders Söderberg) spela.

Jag lyckas då med allt, för det första har jag bestämt mig för att inte dra av mina naglar. (Det där lät nog väldigt illa) Nej men jag ska försöka spara ut dom, inte spara ut dom så dom bli lång men så pass långt så det ser någorlunda normalt ut i alla fall. Självklart lyckas min högra lillfingernagel gå av igårkväll och jag lyckades fastna så att den drogs av ungerfär till hälften. Självklart kan man ju ta en sax men den var redan förlorad tänkte jag och nu är den kort, väldigt kort. (förlåt Lillan)

Sen nu på fika kände jag att det var en väldigt vass kant inne i munnen. Jag tänkte inte så mycket på det utan trodde det bara var en bit av knäckebrödet som jag åt. Efter fikat känner jag att det fortfarande är vasst och då märker jag att jag lyckats he sönder en tand. Ursch, ursch! Ska kika hemma idag och se hur det ser ut och om det är illa så ringer jag tandis imorgon.

jag längtar tills jag kan tatuera mig